degen i dagen

det är inte direkt läge att sitta framför teven idag tror jag. Risken är ungefär hundra procent att man tre minuter senare ligger framför teven och ytterligare minuter senare bara ligger och sover. Känner att datorn är ett gränsfall, ska bara författa inlägget sen får det bli något mer händelserikt..

imorgon går "prenumerationen" på vår parkeringsplats ut, vilket jag tolkar som att vi måste flytta bilen idag. Problemet är att senast den flyttades (några veckor sen) så var det tvunget att ske med startkablar, och då bara efter att dom kämpat för att få upp den fastfrusna motorhuven. Jag garanterar att det kommer vara minst lika svårt idag, speciellt som det snöar rejält just nu. Jag ger mig ut nån halvtimma, sen måste jag in och äta lunch. Är taggad att följa med mamma till simmet idag och jag bedömer det som rimligt att inte må dåligt av en lätt lunch en timme i förväg. Jag är så smart :) Efteråt blir det söndags-treat, hämtmat.

Imorgon: tentaplugg och tvätttid eller jobb.

vi hörs.

jobbigt

våren blir inte som jag trodde, kommer antagligen få en bråkdel så mycket jobb som jag hade när det var som bäst (=mest) i höstas.

Under några timmar av tvivel förut idag, när jag faktiskt hade blivit inringd och arbetade så kändes det som helt fel, helt fel karriär, helt fel för mig, dumt att satsa på något som de flesta inte ens satsar på utan bara blir..

Men, trots det och trots allt känner jag min nu redo för nästa dags utmaningar (inte för att det kommer bli några..) Det känns ganska bra, att de obehagliga känslorna faktiskt går över, om än inte för gott. Tror att det jag drabbades av i morse berodde på att jag kände mig tvungen att göra ett bra och stabilt intryck för jag vet att jag inte kommer få en ny chans imorgon. Något större press än vad jag vanligtvis brukar sätta på mig alltså.

Vi får se... så länge jag inte behöver ta av sparpengarna till hyran så är jag "nöjd". Det får gå. Kalla mig bortskämd men jag vill inte jobba med något jag inte vill ;)

Komma igång igen.

sitter envist kvar här när jag enligt min egna tidsplan borde ha gått för tio minuter sen. Jag ska var på ett arbete om 1 timma och 20 minuter, men min hjärna är ensam om att förstå de. Har kunnat göra lite som jag vill de senaste veckorna, och det ger men ^^ Visserligen övade jag upp mitt självtvång igår när jag hade bestämt frukostträff med nina, men hon är ju om möjligt ännu mindre motiverad att gå upp tidigt så vi skulle inte ses förräns kl 11. När hon sen sköt upp det en kvart då jag redan i princip var klar kändes det som en stor belöning, och jag verkar inbilla mig att något liknande ska hända idag ;)

Annars hade vi det väldigt bra igår. Möttes på lilla caféet, åt macka och drack varm choklad. Fast frukost för 75 spänn är inget jag har råd med varje dag... Sen gick vi på stan, handlade lite hemligt och jag köpte även garn och bröd på torget, fick det nedprutat automatiskt, det var roligt =) Sen hände det otroliga; Nina skulle panta och erbjöd sig att först hämta även vår sopsäck med pant, så fick jag det gjort :D Åkte till ica, för där syns det minst vad man gör. Inte mina tvångsttankar om man säger så :P Vi hjälptes åt med hennes groteska mängder pant, kvar sedan inflyttningsfesten den 22a augusti.

Det var en del av min dag igår, men den får lov att prioriteras bort nu ifall jag ska hinna få någon dag idag.. Ses sen.

meddeprimerad

släppte iväg erik till jobbet för tio minuter sen. han hade precis varit hos tandläkaren, mellanlandade hemma i en timme, och skulle sen åka till ett arbete han avskyr.

jag har jättedåligt samvete för att jag inte har fått arbete sedan veckan innan jul, och att det inte ser ut att bli bättre snart. Hade jag jobbat mer hade han inte behövt jobba där, hade kunnat ta ledigt och hitta ett annat jobb eller gå ner i timmar åtminstone. Aldrig att han skulle göra det utan att jag hade en säker och större inkomst.

Eller inte ens då. instinkten att göra rätt för sig är nog starkare än allt som inte känns bra på den arbetsplatsen. Frågan är vad jag som medberoende ska ta mig till. Blir mer och mer arbetsskygg för varje dag som går, kommer säkert tacka nej på instinkt om någon nu skulle ringa. I alla fall när klockan ringer och jag plötsligt måste gå upp innan tio ^^


Detta var ett mycket förvirrat inlägg. Ta mig i kragen någon.

Det var då det

rubriken sitter som en smäck på många plan. det mest aktuella av planen är att om en halvtimma ska jag träffa ida och emma, vi ska tillbringa en middag tillsammans, och hur det kommer gå har jag ingen aning om. Ida har jag inte pratat med sen.. första veckan på gymnasiet. emma har jag träffat lite då och då under åren, oftast med nåt halvårs mellanrum, trots att vi aldrig bott mer än två mil ifrån varandra. Jag tycker inte att det bådar för en trivsam middag, men äta bör jag ju ;)

plan nummer två - det var då det - är att jag tursamt nog hittade min femårsdagbok just den första januari så att det känns som ödet att det är dags för mig att dagligen skriva några rader om hur jag haft det. Senast jag gjorde det var juni 08, sen bara slutade jag av någon anledning. Då jag skrev under både hela 06 och 07 läser jag fram en dos nostalgi varje dag.

Av den anledningen tänkte jag mest uppdatera vad som hände från jul till nyår här. därefter blir det en kaka på kaka, att skriva både här och där. Händer det nåt ni ska få veta får det bli dubbla kakor, men inte annars.


Jul till nyår alltså.. Det förtjänar en egen rubrik

RSS 2.0