Ställningstagande Matematik

Jag har sett en klass ha matematik. De plockar fram sin mattebok, blyertspenna, suddgummi och färgpennor. Matteboken är vänligt tecknad, luftig och försynt. Uppgifterna i stort går ut på att ringa in rätt alternativ. Ibland ska man rita själv. Är kön till läraren för att rätta sidan lång väljer man ibland att färglägga innan man vet att det är rätt. Ibland glömmer man vad man skulle göra på sidan. För det finns bara ett rätt svar. För det går inte att förstå uppgiften om man inte kan läsa. För varenda elev i klassen är beroende av att läraren kan ge dem några sekunders uppmärksamhet. Efter lektionen är det många barn som har suddat sina felaktiga svar. Hårt dragna blyertsstreck och suddiga färger är smetade över sidan. Jag har suddat många felaktiga svar åt dem, så deras suddiga fel inte ska synas så tydligt och döda deras lust till matematik. Det var så man gjorde i den klassen.


kär

antalet personer som sagt att de älskar mig ökade idag med 200%

inte illa för fyra veckors intensivt fjäskande )från min sida)! ;)

kaffe

något jag har vetat länge men inte upplevt förrän nu är grupptrycket som utövas genom kaffedrickning. Det är en bonding experience som det känns väldigt oartigt att tacka nej till, vilket gjorde att jag genomled hela förra veckan med en eftermiddagskaffe, oftast utan mjölk dessutom
sen sa jag nej tack en dag, men föll till föga idag igen. 

Hämtar på diskbänken och kommer ut till målarrummet med min kopp. Sätter mig igen bredvid mina pärlande vänner, fyraåringar.  En av dem ser när jag tar första klunken och lite smått skrynklar ihop ansiktet av smaken. Så tittar hon mig i ögonen och säger allvarligt: 
"Fröknar behöver inte dricka kaffe om dom inte gillar det"

Jag ler och håller med, men det räcker liksom inte. Utropar Vad bra sagt!! Och kära fyraåring, du kommer få din beskärda del av grupptryck, anpassning och att vänja sig vid äckliga saker. Jag väljer att hålla med dig så länge du vill!

hjärnsmältning

jag har jobbat med barn för mycket.
sk
jag har jobbat med barn för mycket.
skulle be erik ta fram resterna av hans födelesdagsefterrätt från frysen. tvekade på om jag skulle säga tårta eller kaka

först blev det Kårta

sen Tarka


och det var verkligen inte med flit. Men så lekte jag "gömma håret" med ett barn igår och lekte häst idag. 

(gömma håret förresten, det var inte min idé. Jag satt på golvet när hon plötsligt knör ner min tofs innanför skjortkragen och med sin gälla röst utbrister väldigt nära mitt öra: val äl hålet?" Om och om igen lekte vi sen gömma håret. kul!)

riktig vfu, dag 1 Samlingen

i mitt samtal med anna visade det sig att vi hade helt olika åsikt om vad som gällde för fenomenet "samling" i en förskolekontext.

Jag anser att det blir samling så fort man ber barnen ansluta sig till den stora gruppen, helst på golvet eller en matta. Vad som händer då varierar från sånger, dramatiseringar eller samtal kring ett tema. Framför allt används samlingen i syfte att hålla undan barnen så man kan duka innan lunch.

Jag har läst och vet att vissa progressiva förskolor har ändrat namnet samling och kallar det för "möte" istället, och då ändras samtidigt min bild för vilka slags aktiviteter som kan ingå. Det har framhävts i texterna att namnbytet ger barnen en känsla av något som är viktigt att dom deltar i och som man vill delta i.

Av de samlingar jag har sett och ibland lett förekommer nästan alltid att ett eller flera barn helst inte vill delta. I en idealisk samling tycker jag att deltagandet på grund av det skulle vara frivilligt. Med en publik som har rätt att ifrågasätta och försvinna mitt under föreställningen skulle man nog anstränga sig mer i förberedelserna och genomförandet.

Min handledare däremot tyckte inte att sångerna som barnen skulle vara med i precis innan lunch kunde kallas samlingar. Eftersom hon sagt till mig att de inte hade samling varje dag och jag såg det första dagen jag var där i februari blev jag väldigt förvånad men nu inser jag att vi menade så väldigt olika.

Känsla

hade en föreläsning för snart en vecka sen som jag fortfarande kommer att tänka på någon gång om dagen. den handlade om självkänsla.
Så vad säger du?
Vet du skillnaden mellan självkänsla och självförtroende?
Har du bra känsla och förtroende för dig själv?

pluggar tenta

sitter här och funderar på om inte kursansvarig har varit ganska oansvarig och tanklös som låtit vissa böcker ingå i kurslitteraturen, men ingen annanstans. Några kapitel i en bok har helt vänt uppochned på mig. Med titlar som "vuxna styr barnens lek" och "den onda leken" lämnas jag att ifrågasätta hela utbildningen, min yrkesroll, lekens betydelse i livet och hela mitt sätt att tänka. Att vuxna styr barns lek har jag tagit för normalt, naturligt och förväntat. Men när det skrivs att vi ska styra barnen mot att bli goda och att ta ansvar för sin egen utbildning och i slutändan bli goda medborgare i ett framtida samhälle blir det kortslutning för mig. Hej 1984! 

Eftersom man utgår från att leken är en förberedelse för vuxenlivet kan
man inte acceptera lekar som strider mot vissa normer.
Tydligen...

Här känner jag spontant att ett seminarie för att behandla hela denna lilla revolutionerande uppenbarelse hade varit på plats. En chans att bearbeta och prata om hur man ska tänka och hantera att - som det känns nu - hela ens yrkesroll plötsligt ryckts upp med rötterna.
I nästa kapitel står det nämligen att pedagogen måste lägga sig i barnens lek för att alla ska få vara med och leka. Hej 1984? Nur är jag inte lika säker längre.


termin två, period ett

skriver om dagens erfarenheter och tankar. 
JA jag kan faktiskt tänka mig att skriva en daglig yrkesdagbok under vfu-perioderna, det känns viktigt :)

Yrkesdagbok

Jag läste i en diskussion någonstans hur dåliga lärarutbildningarna var (på andra platser i landet, örebro och uppsala tror jag togs upp) Bland annat var det en tjej som var mitt i eller hade avslutat sin utbildning som kommenterade, eller kanske snarare klagade på den dåliga förekomsten av konkreta exempel och handlingsplaner för alla konflikter och problem som uppstår när man jobbar med barn.

Det slog mig nu, alldeles nyss, att jag innerligt hoppas aldrig vara beroende av någon annan trix och knep. Som vi diskuterade på seminariet om hållbar utveckling, etik och kultur visade det sig att det som sammanfattade de tre begreppen var
kritiskt tänkande
fritt tänkande (inte kopiera eller jobba efter mallar)
demokrati

Som det vjag har läst i lyssnandets pedagogik om deras temaarbete med kråkan. Såg en kråka på vägen hem nu, och tänkte att det faktiskt är ett intressant djur och hur man skulle kunna göra ett liknande arbete sedan. Men! Anledningen till att förskolan i "lyssnandets..." jobbade med kråkor var för att barnen hade upptäckt hur intressanta dom var, inte de vuxna.

Anledningen till att man inte kan/ska jobba med färdiga koncept är att det hållbara tänkandet försvinner. En förskollärare som har förberett temaarbetet i förväg kan inte ta kritik, för då faller planeringen. H*n kan inte låta barnen tänka fritt för hur ska barnen då få del av alla moment? Demokratin försvinner också, det säger sig självt.

Det jag vill få med mig ut i verksamhet efter tre och ett halvt år är en känsla för vart barnen vill komma, tusen lösa förslag till planering som kan anpassas efter situation och framförallt självförtroende att låta det vara
tyst, kaos och inte samma för alla!  

RSS 2.0