Mardrömmar

Jag drömde en dröm i natt som jag beslutar såhär i halvvaket tillstånd kunde bli en bra skräckfilm. Det började med en kvinna som hade hyrt ett sommarställe, där hon dag efter dag låg och solade på gräsmattan. Efter några veckor beslutade hon sig för att gå i vattnet, trots att hyresvärden har varnat henne för den dåliga bottnen. Väl i och simmande ska hon försöka ta sig upp igen. Det går inte! Hon kämpar och sliter, men det är som att något drar henne tillbaka ut i vattnet igen...

I nästa scen står hon på gräsnattan med ett par som hon fått dit som hjälp. De är fullt påklädda alla tre och hon berättar vad som hände. De ser bekymrade ut, och säger att de måste göra något åt det. Ja, vi måste testa vattnet först, säger en av dem. Så springer de ut, skrikande i glädje, utan att ta av sig ett enda plagg på vägen. Och jag förstår att de har blivit övertagna av det som finns i vattnet alla tre...

Sedan sjunker de till botten skrattande..

on a completly different note

Sitter och fnissar högt åt säsong fem av gilmore girls. Å andra sidan har jag druckit några glas vin så det är svårt att definiera varför :)

Dagens.... intressanta?

Nja, dagens äckliga tror jag det får bli istället. Går över busstorget. Lägger inte märke till den överkörda fågeln först. Hur sjutton har det gått till förresten? En buss går inte såå fort i stadstrafik, det måste ha varit en gammal och trött fågel.. 

Hur som helst så ser jag inte att den ligger där, platt, förrän en äldre kvinna går fram till den och PLOCKAR UPP DEN. Jag skojar inte. Hon bär den i yttersta vingspetsen - det som följer med åtminstone och inte ligger insmort i kullerstenarna. Långsamt går hon sen åt andra hållet från mig sett. Jag vänder mig om för att se om hon har slängt den eller tänkt ge den till en busschaufför. 

Tyvärr får jag aldrig veta det. Mysteriet kvarstår, och det gör säkert hon också, med en död fågel i handen.

HP-bliss!

Hade HELT glömt bort att filmserien om harry potter faktiskt avslutades i höstas... (kan ha något samband med breaking dawn pt 2 som kommer om en ack så lång tid..) 

Hur som helst så blev jag glad som ett barn när jag insåg att jag kunde få se hur det slutar, och faktiskt inte minnas speciellt mycket från biofilmen :D 

undrar vem jag såg den med... erik? minns du?

Ömkan

igen ledsen. Inget jag kan göra åt det. Såna saker som ibland hjälper när man behöver något - äta, handla nya saker eller ta det lugnt hemma - fungerar inte, det kan jag säga redan nu. 

Men jag måste säga som det är, jag saknar sällskap, jag längtar efter ett iniativ från någon som vill ha med mig. Att skicka tre sms om dagen till vänner som antingen inte svarar eller är upptagna tar kraft. Det är studentpub ikväll, för andra gången. Jag lovade mig själv att gå första gången, jag lovade mig själv att gå andra gången. Jag lovar mig själv att jag inte tänker lyfta ett finger för att komma iväg ikväl. Jag kommer tycka synd om mig själv, sitta hemma och undra var alla med samma intressen som mig tagit vägen. Allt jag begär är en sväng på stan, en film, en middag eller en fika. Helst varje dag.
Helt jävla ödsligt i lägenheten. Morgonpasset håller mig sällskap och det är bara en tidsfråga innan de kommer vara mina närmsta vänner. De får mig att skratta och ger en anledning att gå upp på morgonen.

bus

Nu ska jag göra något riktigt busigt. och hoppas att jag inte blir påkommen... 
Jag ska nämligen avslöja en hemlighet...för tidigt! 

I eftermiddag ska jag och erik åka ända till mållebo för att överraska min svärfar på hans födelsedag! 

schhh.... säg inget!

Dagen i ord

tänkte berätta vad jag har gjort idag, så ni inte lever i villfarelsen att jag inte gör så mycket så många dagar. 

Vaknade i eksjö och busade upp katten så hon blev alldeles konfys. Strax efter det tror jag hon insåg vem jag var och att hon faktiskt brukade bo med mig, så då följde hon efter och spann. Så trevligt så! Men aldrig roligt att lämna kissen, har svårt underliggande psykiska problem på grund av det tror jag :) 

Sade även farväl till mina föräldrar och åkte vidare till eriks familj. Lite öronbedövande musik på vägen piggade upp mig. Ute på landet blev det fika på en gång, och sedan en fantastisk ridtur i solskenet. Det växlades hästar mellan oss, men jag är tyvärr fortfarande tvungen att gå i koppel en del av tiden. Vi är inte att lita på, varken jag eller djuren! Vi red i alla fall långt så jag fick känna på att bli trött, men förhoppningsvis inte lika trött som jag brukade bli? Ledsen Klara, om jag slet mungiporna ur led på dig... 

Emma erbjöd mig storslaget att få pussla lite på hennes pussel, och det tackar man ju inte nej till ;) Fick faktiskt ihop ett par bitar, av ett såntdär tusenbitars wasgij-pussel (på framsidan ser du hur de ser ut som tittar på det du ska pussla - du vet) Sedan blev det dags för middag, och det var ju fantastiskt i sig. Gryta med älgkött, och pressad potatis om man så ville. Tror ingegerd uppfattade att jag gillade det, för jag fick resterna med mig hem... jippie! 

Lite vila på maten: Av någon anledning blev emma snäll, så snäll som det nu går, och masserade min stackars rygg. Sådan smärta är av godo, så jag ojade och iih-ade mig igenom behandlingen. Fick inget svar på om hon hade utbildning eller ej..men jag litar ändå till fullo på att hon faktiskt visste vad hon talade om. Knutor och spänningar fanns det gott om! 

Det blev efterrätt.. äppelkaka - mumsigt! 
Därefter skulle familjen göra sitt sista riktiga handtag för dagen: flytta fåren inomhus och öronmärka dom! Jag fick ta ansvaret för Fly och ena sidan vägen, medan emma stod i en vinkel och vaktade vägen ner mot grannen. Döm om min förvåning när vi gjorde helt rätt, Fly och jag! Så glad att kunan hjälpa till utan att behöva låta någon annan sopa upp efter mina misstag.. Naturligtvis hade jag en naturbegåvning vid min sida, så det kändes lyxigt ^^ 

Hann se ett piercat fåröra innan det var dags för erik och mig att åka hem till borås igen. Det hjälps liksom inte att jag har eventuella planer att åka till småland redan nästa helg igen.

Kristineberg, Borås

har idag slutligen gett mig ut på området vi bor för att utröna hur det ser ut och om man kan gå bra kvällspromenader där. 

Möts av en femåring som kissar på en vägg. 

Japp. jag bor i ett ghetto.

blogghora

eftersom jag nyss kollade min statistik över bloggbesökare och ser att jag kommit ända upp till 18 unika besökare och 44 sidvisningar så måste jag ju försöka behålla något av den boosten.

Sen... att skriva något intressant är ju en HELT annan historia ;D 

klockan är 22:22. Snart är det den 11 november kl 11:11. Det ser jag fram emot. Undrar vad jag ska göra då? 

Idag har jag för övrigt briljerat i köket. Har precis lagt i fisken i ugnspannan och öst över delade tomater och creme fraîche när jag inser att jag brukar tillreda den här rätten i stekpannan. Istället för att bryta ihop och antingen hälla över det i stekpannan eller hälla ut det så fortsätter jag krydda och får mig till livs veckans bästa middag! Kaching! 

tankar nära inpå sängkanten

sex timmar senare har jag valt ut, redigerat och laddat upp ungefär 130 bilder som ska framkallas. Orken och inspirationen att fortsätta med mina fotoalbum har återvänt, så nu måste jag verkligen passa på! 

Upptäckte efter lite funderingar att i alla fall Akademibokhandeln fortfarande har fotoblad i rätt storlek. Och här levde jag i villfarelsen att det skulle vara smidigare att beställa... 

På tal om det! Jag har bestämt mig för att köpa del 12 i sagan om landet Deverry på engelska istället för att vänta på att någon ska få för sig att sälja sitt svenska ex på tradera eller bokbörsen. Till överpris kan jag tillägga. Det är visserligen ett drygt år sedan jag på riktigt fick inse att jag aldrig skulle få den kompletta serien på 15 delar i samma utgåva, eftersom de tre sista delarna helt sonika inte skulle översättas. Frågan nu är om jag ska välja del 12 i samma utförande som de sista, i pocket. Eller om jag ska köpa den inbundet (slipper fula ränder på utsidan) men i helt annan utsida, dessutom en centimeter högre (ja jag har mätt). Priset skiljer naturligtvis, men är inte avgörande.

Åter till fotobeställningen. Har hunnit fram till juni 2010 nu, vilket är ett stort framsteg. Man får var tacksam att jag inte alltid har tagit eller kommer att ta lika mycket kort som jag gjorde 07-08. Ja jisses. Någon gång kommer man väl ikapp? Och vilken tomhetskänsla det kommer vara då...

Lille kissen

Sitter vid matbordet och tittar på Strumpan, hur hon tuggar lite förstrött på ett blad i en bukett som börjar vissna och står i fönstret. Sen sätter hon sig på det lilla bordet och ser ut över rummet. Tyst, för en gångs skull. Och jag blir glad att katten finns.
Annars så åker jag snart härifrån eksjö, tillsammans med mamma och pappa ska vi först till borås, och imorgon till göteborg och bokmässan. Till dess måste jag kolla hur mycket pengar jag har på kortet och välja vilka skor som ger minst ont i fötterna. Lärarryggsäcken måste med för bokbärning. 

Minimalt med tid har ägnats åt skolarbete i veckan. Istället har jag valt att vara ute i trädgården och plocka och rensa äpplen. Sett Forsyte-sagan med mamma (tio avsnitt à 75 minuter) och gjort äppelmuffins. 

Tack vare jäkla återblicken nu blev jag ledsen och vill inte alls åka härifrån. Nähä, skärpning.


allmänt kackel

på tal om idol - har du sett moa (lignell?) och oleg med elektropop? Snacka om internetfenomen! 74000 likes har han på sin sida, det var 52 när jag gick med tidigare i veckan, och det vara bara en dag efter att han varit med i idol ^^


Den glada nyheten är att mamma har övertalat pappa att han ska åka på bokmässan i år, så dom kommer hit och stannar någon natt eller vad deras barn i borås o göteborg vill härbärgera dem :)


lite plötsligt sådär hjälpe erik mig att färga håret rött (rödare) nu ikväll. Den där våghalsiga röda tonen som inte går att få till på naturlig väg... Toning visserligen, får nog inse att mitt hår inte gillade två blekningar på två dagar...


sen så kan jag bara nämna såhär i förbifarten att på lägret deltog även fem stycken brittiska medborgare - tjejer i 20årsåldern som läser sitt sista år till förskollärare och har tre månaders praktik i sverige. Hur det nu gick till så tror jag campingdjävulen tog över så jag började så smått översätta instruktioner till dem och kom rejält till tals med en av dem. hon sa att jag hade bra uttal, så nu vill jag ju ännu mer bara fortsätta prata och komma över dedära nervösa talsvårigheterna som gör att jag inte kunde uttala ordet theme song på fem försök ("seme thong" däremot gick JÄTTELÄTT att säga...)

Högre stående varelse ikväll

väljer ikväll att klippa och räfsa gräs utomhus istället för att ligga inne i soffan, äta chips och se på film (det hade jag redan gjort, så det var jag lite trött på ;) 

Det kallar jag moral! och viljestyrka, genomtänkthet och omsorg. 

Imorgon kommer familjen hem igen. Känner mig lite ensam.

tusen år senare. Eller var det en månad?

Sommaren går i vanlig ordning väldigt fort, låt gå för att den ännu inte är slut än. 
Helt fantastiskt vore det ju om solen valde att lysa lite extra länge in i augusti så jag kunde avsluta semestern med lediga dagar och en solbränna. Sånt piggar alltid upp i oktober, bruna armar och ljusa minnen.
Sitter på min plats i receptionen, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Kyligare idag än det varit de senaste dagarna men det förstod jag inte när jag klädde mig.
Skulle bara visa att jag lever och kanske avveckla skräcken för dagliga uppdateringar. Vi ses alltså - imorgon igen!

campingen....

och känslan av att det där brödet man värmde till gästen bara glider genom påsen för att plasten har smält.

reasons why not to

do blogs when out of inspiration.

they're no good..

rapport-dikt

håller på och skriver min diskussionsdel i observationsrapporten och diktar oavsiktligt ihop det här:

När leken går i stå
är båda måna om att fortsätta leka tillsammans
och har strax efter uppfunnit ett nytt sätt att använda fotbollar på:
som pall att sitta eller stå på.


Inget mästerverk precis, men ett ovanligt frekvent användande av bokstaven å är väl lika gått som någåt?



what's up

har varit ensam hemma sen måndags eftermiddag. Några reflektioner:

billig i drift: eftersom jag äter lunch på vfun och betalar dyra pengar för det ser jag till att äta mig mätt och lite mer därtill. därför har jag under resten av dagen ätit sammanlagt; en portion fisksoppa, en bit lax med ris och broccoli (lämnade ungefär hälften till en annan dag) och två påsar popcorn, lite choklad och chips. Inga mängder med andra ord. Ost- och skinkpajen som jag väntat på i nästan två veckor med att få lust och tillfälle att göra låter vänta på sig ytterligare lite. Vore höjden av ironi och i-landsproblem om paketet med för detta tillfälle specialköpt skinka hinner bli för gammalt tills dess. Jippi liksom

övriga känslor är uppgivenhet, ensamhet och meningslöshet. Hade varit kul om jag hade kommit ihåg att t.ex. installera och vansinnesköra några timmar sims, spela jättehög musik eller som sagt laga mat jag gillar. Nu inte sagt att det skulle hänt om jag inte varit ensam, men jag vill ju ha passat på att göra just detta när jag är ensam.

On a more positive note. lagt in lite the ark på ipoden. Hur sjukt (bra!!) är inte det att jag ska få se dom två gånger i sommar?!

som det är

har en pluggkompis på msn, solen irriterar mig i ögonvrån och min svägerskas plugg/städ-spellista på spotify.
den förlorade cykeln är återfunnen och jag börjar lära mig om pedagogiska miljöer, lek och jämställdhet.

look at my mom, my mom is amazing

ringde och pratade lite med mina föräldrar idag. sa såhär fint:
- jag tänkte be att få en present för att jag har klarat av ett helt år på högskolan. Det har väl inte någon av de andra (bröderna) varit smarta nog att göra? Jo det är en festival jag skulle vilja gå på...

så börjar jag räkna upp vilka artister som ska dit. För varje namn jag säger inser jag att jo, hon har en cd med varenda en av dom. Så jag avslutar mitt anförande med att säga: Du har inte lust att följa med? 

Vi pratade om annat och la på. Sen ringde hon en kvart senare för att berätta något nytt hon kommit på. Å så sitter hon vid sin dator, har hittat festivalhemsidan. Kollar läget och lyssnar på youtube på de få artister hon inte känner igen.

Ytterligare en halvtimma senare, ett sms: 
Pap tyckte apselut att vi (han å) skulle åka på "where... Så nu måste jag bara :-/ ordna ledigt  B-)


Så skönt att man kan operera över generationsgränserna. Många saker har jag gjort med min mamma genom livet: jobbat på bio, filmklubben, vattengympa, fikat och gått i affärer och inte minst jobbat tillsammans från och till under flera år. Oftast har det varit min idé.

Måste kännas otroligt roligt att ha uppfostrat en sån underbar dotter som hon har!!

Tidigare inlägg
RSS 2.0