lovlin

Det var så konstigt, en kväll som jag spetsat in mig på och försakat annat för slutade..abrupt helt enkelt. Midsommaren var alltså främst koncentrerad på grillfesten hos johanna och rickard, och det var svårt att se det misslyckas. Visst var erik och jag inte alldeles överens om dessa eviga detaljer - var, när, varför - men när klockslaget fem tillsist var bestämt så var vi också på plats..! Dessvärre var ingen annan det. Vi var de enda som frågat johanna om tiden; alla andra hade agnes som kontaktperson och hon hade sagt klockan sex till dom ^^

Det rättfärdigar vår förtidiga hemgång med en dryg timme i alla fall.

Jag kände ohumöret smyga sig på och insåg att inget skulle bli bättre av att jag var där, allraminst jag själv. Synd. Erik och jag åkte hem igen i ogjort ärende. Nu ska ni inte bli alltför ledsna, väl hemma kände sig erik lite hungrig i alla fall, så vi satt på vår balkong och grillade dedär kycklingspetten, och de förkokade potatisarna. Jag åt mest marshmallows..igen. Det var väldigt mysigt faktiskt, regnet föll, men inte en enda droppe på oss. Det kändes okej att få längta hem...

Faktiskt!, förresten så vaknade jag ett par gånger under natten och mådde hemskt illa. Vet inte varför. Den måste ha slagit hårt, den lilla absolut-nubben jag tagit till familjelunchen. Nykterhetslöfte, hög ämnesomsättning, kul utan alkohol - är det rätt diagnos för mig? Försöker skita i vilket, men om det nu var så att det var största förstöraren av min kväll så är det ju uppenbarligen inte för mig. Kan någon påminna mig om en enda kväll där jag haft det bättre för att jag druckit? Jag vet inte..

Uppenbarligen kan jag verkligen vara eller umgås med utbytesstudenter, att döma av vad jag hört och sett? Det tänkte jag också på igår. På hur baksmällan kommer mitt i natten, hur tröttheten anlände vid 19, och att jag blev yr så fort jag druckit. Allt gick för snabbt bara. Och nu har jag bearbetat det och ska vidare med annat nu, viktigare :)