Sängkantsprat

tappade lite stinget nu, som virtuell spiritous (vad menar jag? finns orden eller har jag hittat på dom?)
så fort vinden smekte mig lite varmare om kinden så kändes både ord, bilder och sällskap överflödigt. Antar att det finns en och annan som är lite irriterad på att jag haft lust att vara lite mer ensam i veckan, likaså som erik är lite irriterad när jag vill pussas länge. Different times calls for different mesures.

Ser fram emot helgen nu, tror jag. Mig veterligen finns inget planerat annat än på lördag kväll, och det kan gå hur som helst, med förfest hos agnes och många duktiga artister som ska kunna leverera soul inne på lilla stadshotellet. I en miljö antagligen kryllande av folk i mina föräldrars ålder (inkl mina föräldrar) Det har alltid varit en vedertagen sanning att fulla ungdomar är hemska, men att fulla vuxna är outhärdligt. Som sagt, det kan gå lite hur som helst.

Sköna fina sängen kallar på mig, tänkte bara avsluta med en tanke som sträcker sig ut och ber om en förklaring. Jag ringde till ett som kan bli sommarjobb idag. Han sade flera gånger" jag kan inte lova något".
Jag hade absolut inte bett om något löfte, bara en tid att vänta på beskedet. Känner mig dum som ändå tycker att det låter lite bra. Hoppas bara att de andra bestämmer sig snart, skulle gärna kunna välja fritt mellan flera platser =)

Avslutning nummer två: olle praoar på ica hehe. ska besöka det imorgon. Jag har beställt högskolekataloger, en kom idag. Känslan är bättre i år.

Natti, pusspuss

Kissing and babies

blev förförd idag. han såg på mig med sina bruna ögon, kom emot mig och utan att ens fråga fick jag en puss på munnen. Minsann! han var för övrigt två år gammal och jag var på jobbet. jag bryr mig faktiskt inte om hur många baciller jag fick och sedan förde vidare till erik, haha.

Sen träffade jag martina idag, vi fikade på princess, tog genvägarna genom eksjös tre klädbutiker - där vi blandannat erfar hemåvilas nya provrum där det syns tydligt igenom draperiet och man utan problem får plats två. Mina höfter hindrade en rätt intressant tröja från att passa. Det var skoj! Vi pratade som vanligt om allt i allmänhet, men mest om oss själva =) Hon frågade om jag inte hade tänkt på det där med barn. 

Idag gjorde vi det faktiskt, flera timmar innan hon frågade. Jag påpekade återigen att erik har liksom en vågformad skalle, en sockel där ett par stora bekväma hörlurar perfekt får plats. Det kan inte vara en naturlig deformation, och jag misstänkte naturligtvis hans spelande. Han erkände att det mer hade att göra med det konstanta användandet av hörselkåpor i traktorerna i hans barndom. Då begrep jag raskt varför hans öron är så välformade och släta mot huvudet - hörselskyddets verkan det med :)  Annars hade de stackars öronen bergis stått ut, och fladdrat som post-itlappar.

Så nu är bara frågan, våra barn - ska vi medvetet ge dem ett gropig skallben eller låta naturen ha sin gång med deras blivande elefantöron? Jag kan inte bestämma mig för om en hörlursdeformation är lamt eller coolt. Det är nog bara science fiction :D

RSS 2.0